Alla har vi nog hört talas om kalorier, och har en ungefärlig uppfattning om vad det innebär. Kalorier är det mått på energi som används för att beskriva näringsinnehållet i mat och dryck. Kalorier benämns oftast med beteckningen kcal, som står för kilokalorier, dvs 1000 kalorier. I dagligt tal säger man dock oftast 40 kalorier, även när man menar 40 kcal, vilket kan bidra till missförstånd i vissa situationer. Ibland redovisas också näringsinnehåll i kiloJoule, kJ. 1 kcal = 4,2 kJ. Det kan vara bra att veta i de fall kcal inte redovisas, men vanligast är att båda siffrorna finns redovisas.
Varje enskilt näringsämne som produkten innehåller bidrar på olika vis till det totala kaloriinnehållet, och här kommer en snabb repetition från föregående kapitel.
Så här ser energin från våra respektive näringsämnen ut:
1 gram kolhydrater = 4 kcal
1 gram protein = 4 kcal
1 gram fett = 9 kcal
1 gram alkohol = 7 kcal
Kalorier, och näringsinnehåll, i näringsdeklarationen anges vanligtvis per 100 gram. På så vis är det lätt att jämföra varor med varandra, vilket är toppenbra när man går i butiken. En varning här dock, för det nya systemet, som istället ger näringsinnehållet per portion. En vara kan verka bra vid första anblick, men så ser man att den tänkta portionen var 1 matsked majonnäs, 5 nötter, 1 ruta choklad eller liknande. Fortsättningsvis pratar vi dock om näringsinnehåll per 100 gram!
Om 100 gram av en produkt innehåller 5 gram protein, 5 gram fett och 10 gram kolhydrater, kommer således det totala energiinnehållet i produkten vara 5*4 + 5*9 + 10*4 = 20 + 45 + 40 = 105 kcal / 100 gram. Normalt finns antalet gram av de olika näringsämnena, samt det totala kaloriinnehållet, redovisat på förpackningen av en vara. Om det inte finns redovisat, brukar jag avråda från att köpa! (OBS, detta gäller ju självklart inte rena produkter, som kött, ägg, grönsaker och frukt, som inte har någon etikett på sig. Dessa livsmedel kan vi slå upp i tabell innan vi går och handlar, och vara ganska säkra på att innehållet stämmer överens med denna.)
Men vad är då en kalori?
En kalori definieras som den nödvändiga energin för att höja temperaturen i ett gram vatten med en grad Celsius, numera mer bestämt från 14,5 grader till 15,5 grader Celcius. För att beräkna mängden kalorier i ett livsmedel så kan man på ett enkelt sätt säga att man tar en viss mängd av livsmedlet, eldar upp det, och ser hur mycket varmare vattnet blir!
Den här formen för kaloriberäkning är vedertagen! Men tänker man efter så börjar man ganska snabbt reagera, och funderar på om vi verkligen eldar upp livsmedlen inne i vår kropp. Eller är det så av en slump skapat, att vår kropps omvandling av ett livsmedel råkar sammanfalla med vad som händer när man eldar upp det?!
Vissa hävdar att det är tillräckligt likt. Vissa hävdar att det inte alls stämmer. Jag hör hemma nånstans mittemellan. Jag hävdar att någon form av korrelation finns det, men den ser inte ut så som man trott att den gör. Nu finns flera studier som visar på att en kalori inte alltid är en kalori! Att beroende på varifrån kalorin kommer, så kan den tas upp av kroppen, passera kroppen, eller rent av ett mellanting!
Det hela handlar om att kroppen inte är gjord för alla näringsämnen, och hanterar dem därför på olika sätt. En kalori från socker, är inte längre samma sak som en kalori från protein, eller en kalori från fett. Ett tydligt exempel på detta är ett vedträ. Vissa varelser äter trä, så därför kan vi låtsas som att det är mat även för oss. Det är ju bara vi som har valt att inte äta det, självklart KAN vi äta det. Ett vedträ består av cellulosa. Om du minns från föregående kapitel, så berättade jag att cellulosa är ett av de näringsämnen som finns, och som ger kalorier, men som vi människor inte kan tillgodogöra oss. Här har vi kalorier i mängder, som helt oförändrat passerar genom vår kropp när vi äter dem. Vi kan alltså inte leva på att äta vedträ, trots att de innehåller jättemycket kalorier - något som vi vet om, eftersom vi väljer att använda det som energikälla för att värma våra hus!
Nu vet man att cellulosa passerar genom kroppen utan att tas upp. Därför har man gjort om näringsdeklarationerna för livsmedel, och redovisar inte längre cellulosa, som tidigare låg under gruppen kolhydrater. Det som numera redovisas under kolhydrater, är NETTOKOLHYDRATER. Det vill säga, sådana kolhydrater som kroppen kan ta upp. Så man har gjort en förändring för kolhydraterna, men hur står det då till med de övriga näringsämnena?
Många studier har gjorts, där två grupper av personer med motsvarande förutsättningar, har fått följa varsin diet med vissa skillnader. Förr gjordes många sådana här studier på kalorier, vilket visade att den gruppen som minskade sina kalorier också alltsom oftast minskade sin vikt. Numera har man börjat intressera sig mer för hur man fördelar sina kalorier på olika näringsämnen. Bland annat har man låtit grupper följa likadana dieter, med en avvikande skillnad. En grupp kan ha fått äta 100 kcal lösgodis per dag, medan den andra gruppen har fått äta 100 kcal nötter istället. Det finns flera olika exempel på den här typen av studie.
Det studierna har visat är att nötterna är bättre än lösgodiset, ur viktsynpunkt. De 100 kcal extra med nötter, har inte alls gjort att du har gått upp i vikt på samma vis som om du åt 100 kcal lösgodis. Vissa studier har också gjort hälsoundersökningar i samband med detta, som tyder på samma sak - nötter är bättre än godis. (Observera att nötter och godis är ett exempel, som här får representera flera liknande skillnader - dvs fett vs kolhydrater) Trots detta står dietist efter dietist, backade av Livsmedelsverket och de motsvarande internationella organisationerna, och säger att kalorier in minus kalorier ut, ger resultatet på vågen. Det finns till och med en exakt siffra som säger att man ska äta (eller förbränna) 7000 kcal extra, för att gå upp (eller ner) 1 kg.
Men de här studierna har väckt tankar hos många. Vad vi äter verkar påverka minst lika mycket som hur mycket vi äter. Och genom att undersöka detta tillsammans med andra studier, som gjorts på till exempel ökningen av välfärdssjukdomar, har man kunnat hitta en trolig bov - kolhydraterna! Kolhydrater i form av “den nya maten”, dvs spannmål och socker av olika slag, och i sådana mängder, som vi som människor inte är skapade för att äta. Kolhydrater, som påverkar kroppen hormonellt på ett vis som man nästan inte kunnat föreställa sig, med bland annat allvarliga sjukdomar, viktökning och psykiska problem som resultat!
Resultatet av den här forskningen, är att det vuxit fram en samling kroppsriktiga dieter, där man lyssnar på kroppens signaler och reaktioner på det man stoppar i den. (Jag vill framhålla att med ordet diet så menar jag kosthållning, inte bantningskur som många ofta tror!) Exempel på sådana dieter är LCHF och GI. Det dessa dieter har gemensamt är att de på ett eller annat vis jagar kolhydrater. LCHF jagar mängden kolhydrater, medan GI först och främst jagar kvaliteten på kolhydrater. Men just dessa dieter är väldigt närbesläktade, och bygger på samma teori, vilket ni kommer få läsa mer om i senare kapitel.
Här närmast följer ett kapitel om Livsmedelsverkets kostrekommendationer, och jag hoppas att du med din nya kunskap i bagaget kan läsa det med nya ögon!
Varje enskilt näringsämne som produkten innehåller bidrar på olika vis till det totala kaloriinnehållet, och här kommer en snabb repetition från föregående kapitel.
Så här ser energin från våra respektive näringsämnen ut:
1 gram kolhydrater = 4 kcal
1 gram protein = 4 kcal
1 gram fett = 9 kcal
1 gram alkohol = 7 kcal
Kalorier, och näringsinnehåll, i näringsdeklarationen anges vanligtvis per 100 gram. På så vis är det lätt att jämföra varor med varandra, vilket är toppenbra när man går i butiken. En varning här dock, för det nya systemet, som istället ger näringsinnehållet per portion. En vara kan verka bra vid första anblick, men så ser man att den tänkta portionen var 1 matsked majonnäs, 5 nötter, 1 ruta choklad eller liknande. Fortsättningsvis pratar vi dock om näringsinnehåll per 100 gram!
Om 100 gram av en produkt innehåller 5 gram protein, 5 gram fett och 10 gram kolhydrater, kommer således det totala energiinnehållet i produkten vara 5*4 + 5*9 + 10*4 = 20 + 45 + 40 = 105 kcal / 100 gram. Normalt finns antalet gram av de olika näringsämnena, samt det totala kaloriinnehållet, redovisat på förpackningen av en vara. Om det inte finns redovisat, brukar jag avråda från att köpa! (OBS, detta gäller ju självklart inte rena produkter, som kött, ägg, grönsaker och frukt, som inte har någon etikett på sig. Dessa livsmedel kan vi slå upp i tabell innan vi går och handlar, och vara ganska säkra på att innehållet stämmer överens med denna.)
Men vad är då en kalori?
En kalori definieras som den nödvändiga energin för att höja temperaturen i ett gram vatten med en grad Celsius, numera mer bestämt från 14,5 grader till 15,5 grader Celcius. För att beräkna mängden kalorier i ett livsmedel så kan man på ett enkelt sätt säga att man tar en viss mängd av livsmedlet, eldar upp det, och ser hur mycket varmare vattnet blir!
Den här formen för kaloriberäkning är vedertagen! Men tänker man efter så börjar man ganska snabbt reagera, och funderar på om vi verkligen eldar upp livsmedlen inne i vår kropp. Eller är det så av en slump skapat, att vår kropps omvandling av ett livsmedel råkar sammanfalla med vad som händer när man eldar upp det?!
Vissa hävdar att det är tillräckligt likt. Vissa hävdar att det inte alls stämmer. Jag hör hemma nånstans mittemellan. Jag hävdar att någon form av korrelation finns det, men den ser inte ut så som man trott att den gör. Nu finns flera studier som visar på att en kalori inte alltid är en kalori! Att beroende på varifrån kalorin kommer, så kan den tas upp av kroppen, passera kroppen, eller rent av ett mellanting!
Det hela handlar om att kroppen inte är gjord för alla näringsämnen, och hanterar dem därför på olika sätt. En kalori från socker, är inte längre samma sak som en kalori från protein, eller en kalori från fett. Ett tydligt exempel på detta är ett vedträ. Vissa varelser äter trä, så därför kan vi låtsas som att det är mat även för oss. Det är ju bara vi som har valt att inte äta det, självklart KAN vi äta det. Ett vedträ består av cellulosa. Om du minns från föregående kapitel, så berättade jag att cellulosa är ett av de näringsämnen som finns, och som ger kalorier, men som vi människor inte kan tillgodogöra oss. Här har vi kalorier i mängder, som helt oförändrat passerar genom vår kropp när vi äter dem. Vi kan alltså inte leva på att äta vedträ, trots att de innehåller jättemycket kalorier - något som vi vet om, eftersom vi väljer att använda det som energikälla för att värma våra hus!
Nu vet man att cellulosa passerar genom kroppen utan att tas upp. Därför har man gjort om näringsdeklarationerna för livsmedel, och redovisar inte längre cellulosa, som tidigare låg under gruppen kolhydrater. Det som numera redovisas under kolhydrater, är NETTOKOLHYDRATER. Det vill säga, sådana kolhydrater som kroppen kan ta upp. Så man har gjort en förändring för kolhydraterna, men hur står det då till med de övriga näringsämnena?
Många studier har gjorts, där två grupper av personer med motsvarande förutsättningar, har fått följa varsin diet med vissa skillnader. Förr gjordes många sådana här studier på kalorier, vilket visade att den gruppen som minskade sina kalorier också alltsom oftast minskade sin vikt. Numera har man börjat intressera sig mer för hur man fördelar sina kalorier på olika näringsämnen. Bland annat har man låtit grupper följa likadana dieter, med en avvikande skillnad. En grupp kan ha fått äta 100 kcal lösgodis per dag, medan den andra gruppen har fått äta 100 kcal nötter istället. Det finns flera olika exempel på den här typen av studie.
Det studierna har visat är att nötterna är bättre än lösgodiset, ur viktsynpunkt. De 100 kcal extra med nötter, har inte alls gjort att du har gått upp i vikt på samma vis som om du åt 100 kcal lösgodis. Vissa studier har också gjort hälsoundersökningar i samband med detta, som tyder på samma sak - nötter är bättre än godis. (Observera att nötter och godis är ett exempel, som här får representera flera liknande skillnader - dvs fett vs kolhydrater) Trots detta står dietist efter dietist, backade av Livsmedelsverket och de motsvarande internationella organisationerna, och säger att kalorier in minus kalorier ut, ger resultatet på vågen. Det finns till och med en exakt siffra som säger att man ska äta (eller förbränna) 7000 kcal extra, för att gå upp (eller ner) 1 kg.
Men de här studierna har väckt tankar hos många. Vad vi äter verkar påverka minst lika mycket som hur mycket vi äter. Och genom att undersöka detta tillsammans med andra studier, som gjorts på till exempel ökningen av välfärdssjukdomar, har man kunnat hitta en trolig bov - kolhydraterna! Kolhydrater i form av “den nya maten”, dvs spannmål och socker av olika slag, och i sådana mängder, som vi som människor inte är skapade för att äta. Kolhydrater, som påverkar kroppen hormonellt på ett vis som man nästan inte kunnat föreställa sig, med bland annat allvarliga sjukdomar, viktökning och psykiska problem som resultat!
Resultatet av den här forskningen, är att det vuxit fram en samling kroppsriktiga dieter, där man lyssnar på kroppens signaler och reaktioner på det man stoppar i den. (Jag vill framhålla att med ordet diet så menar jag kosthållning, inte bantningskur som många ofta tror!) Exempel på sådana dieter är LCHF och GI. Det dessa dieter har gemensamt är att de på ett eller annat vis jagar kolhydrater. LCHF jagar mängden kolhydrater, medan GI först och främst jagar kvaliteten på kolhydrater. Men just dessa dieter är väldigt närbesläktade, och bygger på samma teori, vilket ni kommer få läsa mer om i senare kapitel.
Här närmast följer ett kapitel om Livsmedelsverkets kostrekommendationer, och jag hoppas att du med din nya kunskap i bagaget kan läsa det med nya ögon!
NU ska jag kommentera :-D Vilken jättebra och intressant blogg du startat :-) Jag har ju gått ner en massa i vikt genom att äta mindre och röra på mig mer. Jag har dragit ner på kolhydraterna men inte uteslutit dem helt. Jag tror att när man ska ner i vikt gäller det att hitta just sin grej i djungeln! Hittar man "hem" går man ner i vikt. Jag gick först ner ca 20kg med VV och sedan ytterligare 10 genom att räkna kalorier, för mig funkar det super...jag går ner i vikt om jag äter mindre kalorier. Det härliga är att jag mår så mkt bättre sedan jag la om min kost...jag tyckte egentligen inte att jag åt så fel men det gjorde jag uppenbart :-D/Lina
SvaraRaderaNu har till och med jag läst ;) och jag måste säga att det var mycket lärorikt. Du skriver ganska många saker som jag alltid har tyckt och framhållit men utan några direkta belägg, som hela kaloribegreppet som jag ratat totalt från dag 1.
SvaraRaderaSpännande hur mycket du vet och vad man skulle kunna lära sig om man bara lyssnade lite mer, men det kan jag ju inte... Men läsa, det kan jag :)
Vad duktig du är sötnos! ;-) Lägg till en prenumeration nu också då, så att du kan läsa dig till lite mer kunskap!
SvaraRaderaLina, Jag tror som du säger att det gäller att hitta sin grej. Allt passar inte alla! Men att dra ner på kolhydraterna samtidigt som man drar ner på kalorierna tror jag är en bra väg till att bli av med sina extrakilon utan att gå hungrig om dagarna! Visst tror jag även på lchf, som absolut inte begränsar några kalorier - men lchf är inte för alla!!