Kolhydrater är ett av våra tre grundläggande näringsämnen. De andra två är proteiner och fetter. Ett näringsämne är enkelt förklarat något som maten innehåller, och som ger bränsle till kroppen - dvs det innehåller kalorier. Ibland kallar man alkohol för det fjärde näringsämnet, eftersom det inte innehåller varken protein, kolhydrater eller fett, men ändå ger kalorier till kroppen.
Så här ser energin från våra respektive näringsämnen ut:
1 gram kolhydrater = 4 kcal
1 gram protein = 4 kcal
1 gram fett = 9 kcal
1 gram alkohol = 7 kcal
Här i finns grunden till de rekommendationer om kost som just nu finns från Livsmedelsverket. Man kan se tydligt att det måste vara bättre att äta kolhydrater och protein, eftersom man då får äta nästan dubbelt så mycket mat, som om man åt fett! Alltså, om en normal människa äter 500 gram mat till en måltid, så får han/hon i sig färre kalorier om man väljer bort fettet och äter kolhydrater och protein istället, vilket då skulle vara lösningen på dagens viktproblem. (Enligt Livsmedelsverket alltså, inte enligt mig!) Mer om detta, och varför det inte riktigt stämmer, under kapitlen “Kalorier” och “Livsmedelsverkets rekommendationer”.
Var hittar vi då kolhydrater? Många som hör ordet kolhydrater tänker SOCKER, och tolkar detta som sötsaker, kakor och det rena sockret man till exempel har i kaffet. Det är både rätt och fel. Raffinerat socker, som de produkterna innehåller, är en del av vår sockerkälla, men sällan den största! Frukt innehåller till exempel socker, i form av FRUKTOS. Det vet många, men man “vet” också att det är en annan typ av socker, som inte är lika dåligt. Ett liknande naturligt socker finns i mejeriprodukter - LAKTOS. Men inte så många vet att till socker räknas också STÄRKELSE och CELLULOSA. Stärkelse finns det gott om till exempel i mjöl, ris och majs. Det innebär att vår basmat - pasta, ris, bröd, couscous, flingor mm - innehåller socker i mängder, även om det står “inget tillsatt socker” på förpackningen! Cellulosa är tacksamt, av den anledningen att våra kroppar inte vet hur man bryter ner det. Detta är alltså en sockerart som vi genetiskt är skyddade mot.
Gemensamt för alla dessa typer av socker, är att de väldigt lätt blir till GLUKOS i kroppen - BLODSOCKER - vilket i slutändan är det som är intressant. Här bör jag kanske flika in att det trots allt finns någon form av bättre och sämre socker. Man talar då om hur lättillgängligt sockret är för kroppen, dvs hur mycket glukos som bildas och allra viktigast - hur snabbt. Det är detta som GI-metoden bygger på. Men man bör ändå veta när man äter pasta eller smörgås - att skillnaden till en Snickers faktiskt inte är så stor!
Protein finns i kött, fisk, skaldjur, fågel och ägg. Men det finns också i till exempel baljväxter, spannmål, soya, quorn och andra vegetariska produkter. Kött innehåller ungefär 20% protein, det vill säga på 100 gram kött får man i sig 20 gram protein. Det är viktigt att veta, eftersom många gör det nybörjarfelet att de tror att protein är likvärt med kött och fisk. (Dvs om det står 40 gram protein i ett recept eller en rekommendation, så tror man att man bara får äta 40 gram kött, när man i själva verket får äta 200 gram.) Protein är kroppens byggmaterial, och vi kan inte överleva utan protein. Protein är, till stor del, inte heller något som kroppen kan skapa själv, utan vi måste få det i oss via kosten. Detta kallas att protein är ESSENTIELLT.
Fett hittar vi såklart i smör, olja och margarin, men fett finns också naturligt i till exempel kött, fisk och ägg, samt i mejeriprodukter som grädde, creme fraiche, mjölk och så vidare. Fett finns i olika former, och man brukar prata om mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Våra fetter byggs upp av så kallade fettsyror - en rad av kolatomer som i sin tur binder väte och syre. Mättat fett innebär enkelt sagt att inga lediga platser finns i fettsyran - det är fullt med väteatomer för varje kolatom. Enkelomättat fett innebär att två väteatomer saknas, vilket skapar en dubbelbindning som kröker fettsyran något. (Så kallad CIS-form) Fleromättat fett i sin tur innebär att ännu fler väteatomer saknas, och minst två dubbelbindningar förekommer. Här blir fettsyran alltså ännu mer krokig. För att krångla till det så finns det en ytterligare typ av enkelomättat fett, som trots sin dubbelbindning håller sig rak i formen (TRANS-form), och dessa kallas transfetter. transfetter uppstår främst när man HÄRDAR fetter. Detta är en process som stelnar fettet (fettsyrorna är raka och kan därför packas tätare än de normala kurviga omättade fetterna) så att vi till exempel kan få bredbart margarin på matbordet. Härdningen av fetter är inte någonting positivt!
Vår kropp kan skapa de flesta typer av fettsyror, men det finns två som är ESSENTIELLA - Omega-3 och Omega-6. Omega-3 finns blanda annat i rapsolja, nötter, fisk och skaldjur. Omega-6 finns främst i vegetabiliska oljor. Normalt innehåller livsmedel mer Omega-6 än Omega-3, och därför får vi lätt ett överskott av Omega-6 i kroppen, samtidigt som vi får ett underskott av Omega-3. Medan Omega-3 anses vara hälsofrämjande vad gäller till exempel hjärt- kärlsjukdomar, depression och altzheimers, så diskuteras det mycket kring negativa följder av för mycket Omega-6, till exempel anses det vara inflammations- och cancerfrämjande. Viktigt att notera är att det finns två typer av Omega-3 - kortkedjiga och långkedjiga. De långkedjiga finns främst i animaliska produkter, och är den Omega-3 som vår kropp vet hur man ska ta upp. Äter man inte tillräckligt av dessa produkter (ni har väl alla hört att man ska äta fet fisk minst en gång i veckan?) så bör man ta ett tillskott - och se till att tillskottet är ANIMALISK Omega-3!
Hur vi bör äta, och hur de olika näringsämnena påverkar kroppen, kan ni läsa mer om i kommande kapitel.
Så här ser energin från våra respektive näringsämnen ut:
1 gram kolhydrater = 4 kcal
1 gram protein = 4 kcal
1 gram fett = 9 kcal
1 gram alkohol = 7 kcal
Här i finns grunden till de rekommendationer om kost som just nu finns från Livsmedelsverket. Man kan se tydligt att det måste vara bättre att äta kolhydrater och protein, eftersom man då får äta nästan dubbelt så mycket mat, som om man åt fett! Alltså, om en normal människa äter 500 gram mat till en måltid, så får han/hon i sig färre kalorier om man väljer bort fettet och äter kolhydrater och protein istället, vilket då skulle vara lösningen på dagens viktproblem. (Enligt Livsmedelsverket alltså, inte enligt mig!) Mer om detta, och varför det inte riktigt stämmer, under kapitlen “Kalorier” och “Livsmedelsverkets rekommendationer”.
Var hittar vi då kolhydrater? Många som hör ordet kolhydrater tänker SOCKER, och tolkar detta som sötsaker, kakor och det rena sockret man till exempel har i kaffet. Det är både rätt och fel. Raffinerat socker, som de produkterna innehåller, är en del av vår sockerkälla, men sällan den största! Frukt innehåller till exempel socker, i form av FRUKTOS. Det vet många, men man “vet” också att det är en annan typ av socker, som inte är lika dåligt. Ett liknande naturligt socker finns i mejeriprodukter - LAKTOS. Men inte så många vet att till socker räknas också STÄRKELSE och CELLULOSA. Stärkelse finns det gott om till exempel i mjöl, ris och majs. Det innebär att vår basmat - pasta, ris, bröd, couscous, flingor mm - innehåller socker i mängder, även om det står “inget tillsatt socker” på förpackningen! Cellulosa är tacksamt, av den anledningen att våra kroppar inte vet hur man bryter ner det. Detta är alltså en sockerart som vi genetiskt är skyddade mot.
Gemensamt för alla dessa typer av socker, är att de väldigt lätt blir till GLUKOS i kroppen - BLODSOCKER - vilket i slutändan är det som är intressant. Här bör jag kanske flika in att det trots allt finns någon form av bättre och sämre socker. Man talar då om hur lättillgängligt sockret är för kroppen, dvs hur mycket glukos som bildas och allra viktigast - hur snabbt. Det är detta som GI-metoden bygger på. Men man bör ändå veta när man äter pasta eller smörgås - att skillnaden till en Snickers faktiskt inte är så stor!
Protein finns i kött, fisk, skaldjur, fågel och ägg. Men det finns också i till exempel baljväxter, spannmål, soya, quorn och andra vegetariska produkter. Kött innehåller ungefär 20% protein, det vill säga på 100 gram kött får man i sig 20 gram protein. Det är viktigt att veta, eftersom många gör det nybörjarfelet att de tror att protein är likvärt med kött och fisk. (Dvs om det står 40 gram protein i ett recept eller en rekommendation, så tror man att man bara får äta 40 gram kött, när man i själva verket får äta 200 gram.) Protein är kroppens byggmaterial, och vi kan inte överleva utan protein. Protein är, till stor del, inte heller något som kroppen kan skapa själv, utan vi måste få det i oss via kosten. Detta kallas att protein är ESSENTIELLT.
Fett hittar vi såklart i smör, olja och margarin, men fett finns också naturligt i till exempel kött, fisk och ägg, samt i mejeriprodukter som grädde, creme fraiche, mjölk och så vidare. Fett finns i olika former, och man brukar prata om mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Våra fetter byggs upp av så kallade fettsyror - en rad av kolatomer som i sin tur binder väte och syre. Mättat fett innebär enkelt sagt att inga lediga platser finns i fettsyran - det är fullt med väteatomer för varje kolatom. Enkelomättat fett innebär att två väteatomer saknas, vilket skapar en dubbelbindning som kröker fettsyran något. (Så kallad CIS-form) Fleromättat fett i sin tur innebär att ännu fler väteatomer saknas, och minst två dubbelbindningar förekommer. Här blir fettsyran alltså ännu mer krokig. För att krångla till det så finns det en ytterligare typ av enkelomättat fett, som trots sin dubbelbindning håller sig rak i formen (TRANS-form), och dessa kallas transfetter. transfetter uppstår främst när man HÄRDAR fetter. Detta är en process som stelnar fettet (fettsyrorna är raka och kan därför packas tätare än de normala kurviga omättade fetterna) så att vi till exempel kan få bredbart margarin på matbordet. Härdningen av fetter är inte någonting positivt!
Vår kropp kan skapa de flesta typer av fettsyror, men det finns två som är ESSENTIELLA - Omega-3 och Omega-6. Omega-3 finns blanda annat i rapsolja, nötter, fisk och skaldjur. Omega-6 finns främst i vegetabiliska oljor. Normalt innehåller livsmedel mer Omega-6 än Omega-3, och därför får vi lätt ett överskott av Omega-6 i kroppen, samtidigt som vi får ett underskott av Omega-3. Medan Omega-3 anses vara hälsofrämjande vad gäller till exempel hjärt- kärlsjukdomar, depression och altzheimers, så diskuteras det mycket kring negativa följder av för mycket Omega-6, till exempel anses det vara inflammations- och cancerfrämjande. Viktigt att notera är att det finns två typer av Omega-3 - kortkedjiga och långkedjiga. De långkedjiga finns främst i animaliska produkter, och är den Omega-3 som vår kropp vet hur man ska ta upp. Äter man inte tillräckligt av dessa produkter (ni har väl alla hört att man ska äta fet fisk minst en gång i veckan?) så bör man ta ett tillskott - och se till att tillskottet är ANIMALISK Omega-3!
Hur vi bör äta, och hur de olika näringsämnena påverkar kroppen, kan ni läsa mer om i kommande kapitel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar