onsdag 7 maj 2014

Boken finns i min dator

Jag har fått mail och gästboksinlägg och kommentarer av er som har följt min blogg och som undrar vad som hände. Livet hände. För er som följer mig på Blogger så har ni listat ut att jag är Bipolär och jag har också en bipolärblogg (mittbipolaraliv.blogspot.com) och jag gick igenom en väldigt tuff tid både med min sjukdom och privat med skilsmässa och allt som det innebär. Men boken som jag har skrivit och som Kolhydratjaktsbloggen är baserad på finns i min dator, om än ej helt komplett. Jag hoppas kunna publicera den online för alla er som är intresserade. När det blir av kan jag inte lova. Men fortsätt gärna kommentera för det gör mig jätteglad, och pushar mig att göra det klart!!!

Hoppas att ni mår bra där ute och att min blogg kan fortsätta inspirera både nya och gamla läsare!!

torsdag 24 mars 2011

Hälsofördelar med kolhydratjakten

Det rapporteras många hälsofördelar med lågkolhydratkost. Att slippa sin övervikt kan ju i sig vara en jättestor vinst, och i sin tur leda till att man slipper flera relaterade hälsoproblem. Men även de som inte äter lågkolhydratkost för att gå ner i vikt kan se stora fördelar med kosten. Vissa hälsofördelar finns det god forskning som stödjer, andra är mer baserade på rapporter från vanliga människor. Jag tycker det är viktigt att ta hänsyn till båda, eftersom de ämnen som det forskas på idag är väldigt selektiva och forskningen ofta sponsras av läkemedelsföretag eller livsmedelsproducenter.

Vill ni ha grundlig information och detaljer rörande forskning om de olika hälsofördelarna med lågkolhydratkost, finns det gott om litteratur på ämnet som är skrivet av betydligt kunnigare personer än jag själv. (Jag kommer vid senare tillfälle att publicera en liten litteraturlista med tillhörande recensioner.) Här följer dock en kortare uppräkning av några olika hälsofördelar som rapporteras i samband med lågkolhydratkost.

Bli kvitt ett sockerberoende
Ett sockerberoende kan i princip jämställas med andra drogberoenden. Men den här drogen är mer accepterad i samhället, ja till och med rekommenderad i stora mängder av Livsmedelsverket. Det är alltså en jobbig procedur för de flesta att göra sig av med sitt sockerberoende, och man kan känna av abstinensbesvär under avvänjningsperioden. Därför tycker jag det är viktigt att man har rätt förutsättningar när man väl beslutar att ta upp kampen med sitt beroende.

Många som vill bli av med sitt sockerberoende drar in på godis och läsk. Men visst är det tråkigt att satsa så hårt, och samtidigt missa alla andra produkter som underhåller sockerberoendet precis lika mycket. För att bli kvitt ett sockerberoende gäller det att minska på kolhydraterna, ALLA kolhydrater! För att jämföra med alkohol så är “godis och läsk”-varianten som att säga åt en alkoholist att sluta dricka öl, men vin och sprit har säkert inte samma påverkan på personen i fråga, så det är ok! Självklart brukar man råda en alkoholist till total avhållsamhet, så varför gäller inte samma sak för socker?

Vad gäller socker är vi olika känsliga. Vissa klarar till exempel av att äta sötningsmedel, medan andra underhåller sitt beroende precis lika väl med fusksockret som med vanligt socker. Vissa kan ligga på en ganska hög nivå kolhydrater men kanske välja bort vissa särskilda produkter, och ändå inte känna av sitt sockerberoende, medan andra måste sänka sitt kolhydratintag till ett minimum. Vi fungerar alla olika. Gemensamt är att lågkolhydratkost är den rätta vägen att gå för att bli kvitt ett sockerberoende.

Få kontroll över din mage
Många personer får uppblåst och krånglig mage av kolhydrater. En del har någon typ av diagnos, till exempel en allergi, eller IBS. IBS betyder ungefär “irriterad mage”, och är precis vad det låter som. En mage som ibland är hård, ibland lös, ibland svullen, ibland för med sig illamående, halsbränna och så vidare. Gemensamt är att man har en mage man inte har kontroll över, vilket kan vara extremt jobbigt i vardagen!

En allergi kan såklart göras bättre genom att undvika det man är allergisk mot. Men få vågar säga att de är allergiska mot kolhydrater, även om det faktiskt blir vanligare och vanligare nu!

En person med IBS tros kunna höra till just den gruppen - kolhydratallergiker. Främst gäller det kanske fibrer och stärkelse, det vill säga kolhydrater från bröd, pasta, ris och så vidare, men för vissa gäller allergin samtliga kolhydrater. Vad vi vet är att många av de med IBS, eller liknande symptom, som anammar lågkolhydratkost som ny livsstil (ofta strikt lågkolhydratkost) ser stor bättring! Det räcker för mig - som själv lider av sjukdomen!

Bli kvitt ledvärk & fibromyalgi
Att gå omkring med kronisk värk är självklart ingen höjdare! Men många av de som lider av ledvärk och fibromyalgi har blivit bättre av lågkolhydratkost. Citat i stil med “Som att få livet tillbaks” har jag läst på flera ställen. Här finns jättemycket läsning på webben för de som är vidare intresserade!

Tämj din diabetes
Insulinresistens innebär att kroppen inte reagerar på insulinet som den borde. Det räcker inte med en normal dos insulin längre, utan större och större doser krävs för att hantera ett kolhydratintag. Till slut, om kroppen själv inte klarar av att producera tillräckligt med insulin, utvecklar man Diabetes typ 2.
Grunden i att hantera sin diabetes blir att minska sina blodsockersvängningar, och undvika kraftiga förhöjningar av blodsockret - vilka kräver mer insulin. Vad kan då fungera bättre än att undvika den kosten som höjer blodsockret, och istället äta mat i princip utan påverkan på blodsockret?
Lågkolhydratkost är numera ett accepterat behandlingssätt för diabetes typ 2. Många kan bli i princip fria från sina mediciner! Det finns mycket läsning i artiklar och böcker för dig som är diabetiker och/eller vill fördjupa dig vidare!
Även om en typ 1 diabetiker alltid kommer att vara beroende av sitt tillsatta insulin, så är det inte svårt att tänka sig att även dessa personer skulle kunna få stora hälsovinster genom att äta lågkolhydratkost.

Mindre besvär av astma och allergier
Många vittnar om förbättringar i sin astma, förkylningsastma och pollenallergi när de äter lågkolhydratkost. Jag har faktiskt inte läst om någon forskning på ämnet, men åsikten förekommer flitigt på forum och bloggkommentarer. Jag har själv förkylningsastma och en rejäl pollenallergi, och ser fram emot min första vår med strikt lågkolhydratkost för att se eventuella skillnader.

Finare hud
Acne är ett vanligt hudproblem som ofta kommenteras som mindre förekommande i samband med lågkolhydratkost. Hudsprickor och allmän torrhet i huden hör också till de besvär som tycks minska.

Slipp din trötthet och få mer energi och bättre återhämtning
Ett stabilt blodsocker gör kroppen mer harmonisk. Man kommer lättare till ro, och orken fördelar sig bättre över dygnet. Med andra ord - man är pigg på dagen när det behövs, och sover gott om natten. Många som tidigare legat sömnlösa och haft svårt att somna på kvällen berättar om en klar bättring vid lågkolhydratkost. Den totala energinivån tycks också öka då man passerat den första inställningsperioden.
Många vittnar också om att återhämtningen i samband med träning går mycket fortare och lättare än på en klassisk kolhydratbaserad kost, och vad gäller själva träningen så är det ganska få som anser den fungera sämre på lågkolhydratkost.

Få kontroll över en psykologisk ohälsa
Stress, depression och panikångest är några psykologiska sjukdomar som av någon anledning tycks minska vid lågkolhydratkost. även Altzheimers, ADHD och flera andra neurologiska och psykologiska sjukdomar anses kunna förbättras i samband med lågkolhydratkost.
Flera av de här frågorna är dock fortfarande väldigt kontroversiella, så jag väljer att avsluta min redogörelse här med att säga att JAG personligen, känner mig stabilare på en lågkolhydratkost. Humöret är stabilare, jag tänker klarare, jag mår i allmänhet bättre, inte minst på grund av de fysiska problem jag slipper tack vare lågkolhydratkosten. Detta i sig tror jag är en stor anledning till att jag personligen känner en kraftig minskning i mina problem vad gäller stress, depression och panikångest - något som annars präglat mitt liv ganska hårt under många år! Gott nog för mig!



Nu mina vänner, när ni kanske har hittat motivationen till att prova på lågkolhydratkost för att gå ner i vikt eller bli kvitt ett eller flera besvär, är det äntligen dags att ge oss in på definitionen av lågkolhydratkost, de olika dieter som bygger på lågkolhydratkost, och mer specifikt hur de är uppbyggda.

söndag 6 mars 2011

Att jaga kolhydrater - och varför!

Som ni har förstått, förespråkar jag att man ser över sitt kolhydratintag. Det gäller inte bara om man vill, eller behöver, gå ner i vikt, utan också rent hälsomässigt.

Beroende på hur du äter idag, hur din situation ser ut vad gäller vikten, och huruvida du har några specifika hälsoproblem, så kan jag rekommendera olika lägen av kolhydratjakt för dig! Oavsett vilken nivå man väljer, så handlar kolhydratjakten huvudsakligen om en sak - att stabilisera sitt blodsocker.

Vad händer då när du äter kolhydrater? Varför är det så viktigt att få kontroll över just kolhydraterna? Jo, när man äter kolhydrater, omvandlas de till glukos. Blodsockernivån i kroppen ökar, och för att hålla nere blodsockernivån utsöndrar kroppen insulin. Insulin är ett starkt ämne, som i princip fungerar så att det skyddar kroppen från blodsockret genom att binda in det som fett istället. Insulin är ett FETTLAGRINGSHORMON. Direkt kan man se varför någon som har problem med övervikt bör undvika insulin. För att hålla insulinutsöndringen på låg nivå, bör vi alltså undvika att höja blodsockret för mycket och för snabbt. Det är detta vi åstadkommer genom att jaga kolhydrater! (OBS! att även andra näringsämnen kan omvandlas till glukos i kroppen! Detta är dock en mycke tomständigare process för kroppen, och mycket av överskottsenergin försvinner i processen. Av denna anledning lämnad vi detta åt sidan sålänge!)

Beroende på hur kraftiga problem man har, kan man jaga kolhydrater på olika sätt - med olika intensitet! Har man små, eller inga, problem, kan det räcka med att man tänker på vilken sorts kolhydrater man får i sig. Har man större problem måste man också tänka på mängden kolhydrater man får i sig. Och beroende på hur kraftiga problemen är så måste man sänka mängden kolhydrater till en passande nivå.

Att jaga kvaliteten på kolhydrater, vilket jag rekommenderar alla att göra - oavsett om man tycker sig ha problem med hälsan eller inte - handlar mycket om att byta ut tomma, snabba kolhydrater, mot långsamma kolhydrater. Vad menar jag då med detta? Jo, beroende på vilken typ av kolhydrat man stoppar i sig, så påverkar det kroppen olika mycket, och olika snabbt. Till exempel så brukar vi stoppa i oss druvsocker för en riktigt snabb energikick, och en halvtimma senare så är vi nere där vi startade igen - om inte lägre! Ska man åka långlopp på skidor, så brukar det talas mycket om att man ska äta mat som räcker längre i kroppen - långsammare energi. Då får man inte den där initiala kicken, men å andra sidan så är man inte på botten efter en halvtimma, utan har ork för ett längre pass!

Äter vi snabba kolhydrater, så kommer blodsockret att skjuta i höjden, och därmed även insulinutsöndringen. Äter vi långsamma kolhydrater tar kroppen längre tid på sig att få ur glukoset ur maten, och allt kommer inte på en gång. Därmed ökar aldrig blodsockret till samma höga nivå, och inte heller insulinet. En mycket hälsosammare situation! Man brukar tala om snabba och långsamma kolhydrater med beteckningen GI - GLYKEMISKT INDEX. Det är en siffra som säger något om just hur snabbt eller långsamt ett livsmedel tas upp av kroppen. Mer om detta i senare kapitel.

Men det som är viktigt att komma ihåg här, är att även om jag äter kolhydrater med ett mycket lågt GI, dvs en mycket långsam kolhydrat, så ÄR det en kolhydrat. Och den blir lätt till glukos, vilket innebär att kroppen måste utsöndra insulin trots allt. Är det en långsam kolhydrat innebär det att jag slipper den elaka toppen på både blodsockret och i insulinet, men i gengäld har jag förhöjt blodsocker under en längre period, och måste därmed också utsöndra insulin under en längre period.

Ur denna vetskap föddes begreppet GI NOLL. Att helt enkelt undvika produkter som påverkar blodsockret, och på så vis också minimera insulinutsöndringen. Metoden har också flera andra namn, men eftersom jag pratar en del om GI i det här kapitlet, så tycker jag att GI NOLL är ett bra namn att använda.

Att byta ut snabba kolhydrater mot långsamma kolhydrater, innebär till exempel att man byter sina snabbmakaroner mot en fullkornspasta av bra mjölsort. Man byter produkt för produkt, ganska så rakt av. Men samtidigt finns det ju vissa kolhydratprodukter som inte har någon bra motsvarighet - till exempel lösgodis - och där får man då tänka till lite extra. Mer om det i senare kapitel.

Att minska sitt kolhydratintag, innebär ju dock att man tar bort mat från sitt dagliga intag. Självklart kan man inte bara göra så, utan att ersätta kolhydraterna med något annat. Och det är här de vise männen delar på sig. Någon tycker att man ska ersätta de tappade kolhydraterna med protein, någon att det ska ersättas med fett, och någon tycker att en kombination är bra. Så vad är då det rätta?

Jag vill påstå att alla metoder är rätt. Det hela handlar till största delen om hur mycket av våra kolhydrater som vi vill ersätta!

Livsmedelsverket förespråkar en fördelning av näringsämnena enligt detta:
Fett - 30E%
Kolhydrater - 55E%
Protein - 15E%

Tycker man sig inte ha några problem, vare sig med hälsan eller övervikt, just nu, kan det möjligtvis räcka att man byter ut sina kolhydrater till en bättre sort. Att alltså samtidigt fortsätta äta enligt samma ratio. Jag vet dock hur kolhydraterna påverkar kroppen, så jag skulle ändå förespråka en minskning av kolhydraterna! Låt säga att en ny fördelning för dig som inte anser dig ha några större problem, men som ändå gillat mitt budskap och vill ge det ett försök, äter så här:
Fett - 35E%
Kolhydrater - 45E%
Protein - 20E%

Har du problem med övervikt eller hälsan, men kanske inte så kraftigt, skulle din fördelning kunna se ut så här:
Fett - 40E%
Kolhydrater - 35E%
Protein - 25E%

Och har du större problem med hälsan rekommenderar jag det här:
Fett - 60E%
Kolhydrater - 15E%
Protein - 25E%

Redan här har vi sett en stor skillnad i fördelningen av våra näringsämnen. Men det finns ytterligare ett steg. Nu har vi nått fram till GI NOLL.
Fett - 75E%
Kolhydrater - 0-5E%
Protein - 20-25E%

Läser ni tidningarna har ni säkert läst både det ena och det andra om den här senaste fördelningen - under namnet LCHF. LCHF står för Low Carb High Fat (Lite kolhydrater, mycket fett) LCHF är mycket kontroversiellt, inte främst på grund av det låga kolhydratintaget, utan på grund av det höga fettintaget. Dessutom rekommenderar LCHF naturligt animaliskt mättat fett som främsta fettkälla, vilket gör det ännu mer kritiserat.

Och ja - gemensamt för de metoder som förespråkar minskat kolhydratintag, är att de ökar på fettet! Ni kan se att det bara är den första minskningen av kolhydrater, som bidrar till en ökning av proteinet. Proteinet håller sig sedan konstant, medan fettet fortsätter öka när kolhydraterna minskar. På LCHF kan man till och med skönja en minskning av proteinet igen. Förklaringen till det går vi närmare in på under just kapitlet “LCHF”.

Alltså, ju mer man minskar på kolhydraterna, desto mer ökar man på fettet!

Nu tycker jag dock det är dags att jag förklarar nämare vad de här fördelningarna betyder och innebär. Flera gånger jag har nämligen bemötts av personer som inte har förstått, och som därmed anklagar mig för att sitta hemma och äta hela smörpaket för att få i mig det jag har valt bort i form av kolhydrater. Och varför går man inte upp i vikt av allt fett man stoppar i sig? Fettet är ju en överviktig persons värsta fiende! Eller...?

För enkelhets skull så utgår jag från en tänkt person när jag förklarar. Personen är inte direkt överviktig, och har en förbränning på 2000 kcal per dag. Därmed rekommenderar vi samma intag.

Detta betyder, att enligt livsmedelsverket ska personen äta detta:
Fett - 30E% = 600 kcal = 67 gram
Kolhydrater - 55E% = 1100 kcal = 275 gram
Protein - 15E% = 300 kcal = 75 gram

Enligt LCHF ska personen äta detta:
Fett - 75E% = 1500 kcal = 167 gram
Kolhydrater - 0-5E% = mindre än 20 gram (detta beräknas inte, det är en form av standardregel)
Protein - 20E% = 400 Kcal = 100 gram

Totalt antal gram för Livsmedelsverket = 417 gr, och för LCHF = 312 gr.

Det handlar alltså inte om att man tar bort 100 gram pasta, och istället äter 100 gram smör. Det viktiga här, ligger i att det står E% efter näringsämnet. E% står för ENERGIPROCENT, och innebär att en viss procent av det totala energiintaget ska komma från ett visst näringsämne. För att slippa ca 205 gram kolhydrater, måste man alltså äta 25 gram protein, och 100 gram fett extra per dag, om man strikt ska följa den här energifördelningen, och samtidigt ligga kvar på samma energiintag. Att man inte ersätter 100 gram kolhydrater med 100 gram fett bygger alltså på att fett är energitätare, med 9 kcal / gram, jämfört med 4 kcal / gram för kolhydrater.

Här kommer den första stora överraskningen med kolhydratjakten. Fett och protein mättar otroligt mycket bättre än kolhydrater! Trots att man äter färre gram mat på LCHF än på Livsmedelsverkets fördelning (på samma mäng kalorier), är man betydligt mättare på LCHF-intaget! Ofta är man så mätt, att man helt enkelt inte äter så mycket! En ytterligare riktlinje som finns, utöver energifördelningen, är till exempel att man ska äta ett visst antal gram protein per kilo målvikt. har man inga särskilt stora behov kan man rekommendera 1 gram per kilo. Låt oss anta att vår försöksperson har en målvikt på 60 kg. Hon bör därför på LCHF äta detta:
Fett: 75E% = 100 gram = 900 kcal
Kolhydrater - 0-5E% = Max 20 gram kolhydrater = Max 80 kcal
Protein 20E% = 60 gram = 240 kcal
Det vill säga totalt 180 gram näringsämnen per dag, och ca 1200 kcal!!

(OBS! jag tycker personligen att 1 gram / kilo målvikt är lite väl snålt! Det finns andra riktlinjer, tex 1.5 gram eller 2 gram, baserat på om man nått målvikten, tränar mycket och så vidare. Mer om detta i senare kapitel)

Nu vill jag inte med detta påstå att alla som äter LCHF äter max 1200 kcal om dagen, absolut inte! Men långt ifrån alla som äter en “normal” Livsmedelsverket-inriktad kost, äter heller max 2000 kcal per dag! Jag skulle personligen tro att de flesta som äter LCHF ligger runt 2000 kcal. Vissa äter betydligt mer, och vissa äter mindre. Och här kommer nu nästa stora överraskning.

Ni minns kanske att jag i ett tidigare kapitel förklarade vad kalorier är, och hur det fungerar med att ta fram kaloriinnehållet i ett livsmedel eller näringsämne. Till saken hör, att kolhydrater är ett sådant ämne, där varenda kalori räknas! Fett däremot, slinker ofta på något konstigt sett obemärkt förbi! Det har diskuterats en del, om detta kan ha att göra med energitätheten i de olika ämnena. Att fett innehåller så mycket energi (9 kcal per gram, jämfört med 4 kcal per gram för protein och kolhydrater) att kroppen helt enkelt inte hinner ta upp allt innan maten passerat genom systemet. Det ligger säkert något i det! Fett är svårbearbetat för kroppen, vilket också är det som gör att vi känner oss mätta längre på fett! Ju högre andel fett vi äter, desto fler kalorier av vårt totala intag skulle isåfall slinka förbi, vilket i sin tur sänker totalintaget av användbara kalorier. (Jämför med cellulosa, som man numera tagit bort från totala kolhydratandelen näringsdeklarationerna pga att det inte var användbart för kroppen!)

Nu kommer dock det viktiga i kråksången. Äter vi kolhydrater samtidigt som vi äter fett, så kommer kolhydraterna trigga igång insulinet. Och insulinet kommer då sätta kroppen på fettinlagring, som sedan sparar på varenda gram fett den kan komma åt! Även om 50% av fettkalorierna passerar obemärkt förbi, så kommer vi alltså ha lagt på oss fett av den måltiden. Vissa bränner sedan bort samma fett, genom motion, högre basalförbränning och så vidare, men långt ifrån alla gör det. Och här börjar problemen med övervikt! Kolhydraterna vi åt använder förresten kroppen som driftsenergi. Om vi nu inte åt så mycket kolhydrater att det blev några över när kroppen var i full gång - då lagras det också som fett!

(EXTRA FAKTA: Att äta både fett och kolhydrater i jämlika mängder kallas ibland HCHF (High Carb, Hig Fat), vilket som du kanske förstår är den värsta tänkbara dieten om man vill hålla, eller minska, vikten!)

Om vi istället låter bli kolhydraterna, och ökar fettet, så triggas inget insulin. Låt säga att kroppen hinner ta hand om hälften av kalorierna från fett även nu, och istället använder det som energikälla för kroppens vitala funktioner och organ. (Förut använde den kolhydraterna och sedan eventuellt fett, om kolhydraterna inte räckte till) Resten passerar, som tidigare, obemärkt genom kroppen. Inget insulin - ingen fettinlagring - ingen viktuppgång! Det låter ju för enkelt för att vara sant, men så är det!

Vi kan alltså lära kroppen att den inte alltid ska förlita sig på att få kolhydrater. Kroppen tvingas istället lära sig att använda fett som energikälla. Är vi överviktiga så har vi en jättebra energitillgång på kroppen, vilket gör att vi sällan behöver tillföra lika mycket ny energi till systemet. Här har vi en av anledningarna till att matintaget (kaloriintaget) minskar med en lågkolhydratdiet.

En annan anledning, är att vi har eliminerat vår största fiende - blodsockersvängningarna - som väldigt ofta leder till oförutsedda matintag - ofta av den sämre typen! Behöver jag påpeka att det de flesta stoppar i sig, för att mota ett lågt blodsocker, är snabba kolhydrater? Upp med blodsockret, och 30 minuter senare är vi på botten igen! Vad gör du då?...

Nu har du fått en snabb genomgång av hur kolhydraterna påverkar kroppen, och vad detta kan innebära vid ett “normalt” matintag. Nu ska vi snart fokusera på olika metoder för att jaga kolhydraterna, men först lite fler fördelar med kolhydratjakten!

Oavsett om man vill byta ut sina dåliga kolhydrater, minska intaget, eller eliminera det helt, så finns det mycket att vinna! Att bli av med sin övervikt, utan att behöva gå hungrig, är en stor vinst för många! Men det finns mer! Många sjukdomar, och hälsoproblem, flera av dem utan medicinsk bot, kan behälpas, och i vissa fall övervinnas, genom att minska kolhydratintaget. Mer om detta i nästa kapitel - “Hälsofördelar med kolhydratjakten”.

fredag 4 mars 2011

Kommentarer till Livsmedelsverkets kostrekommendationer

Jag vill börja med att säga att det finns en hel del bra saker på Livsmedelsverkets hemsida (till exempel databasen där man kan slå upp livsmedel och få reda på näringsinnehållet), och även bland deras kostråd. Jag kommer att belysa de punkter jag håller med om, likväl som de punkter jag absolut inte håller med om.


Bra punkter:

Minska intaget av läsk och saft
Här har de helt rätt - massa kalorier (från kolhydrater!!!) som inte ger någon mättnadskänsla är inget att ha!

Minska intaget av alkohol
Många i Sverige dricker för mycket alkohol. Många andra dricker alkohol på ett ohälsosamt sätt. Men många väljer också sämre sorter av alkohol. (Mer om detta i senare kapitel) En stor nackdel med alkohol är också att omdömet försvinner i takt med att man dricker, och man stoppar i sig annat som man inte borde.

Fisk är nyttigt (ät mer fisk)
Omega-3, animalisk sådan. Jättebra! Hur bra fisken är varierar dock från fisk till fisk, så det är värt att göra lite undersökningar innan man köper.

Ät mer frukt och grönt
Här riktar jag mig till den gruppen som sällan äter frukt och grönt. Ni borde äta det oftare! Den här punkten är dock speciell, för den finns även med på min lista över saker som jag inte håller med om.

Välj i första hand fullkorn
Absolut. Fullkornsprodukter har ett lägre GI, vilket innebär att de tas upp av kroppen långsammare, och ger inte alls samma påverkan på kroppen som så kallade vita produkter gör. Ska du äta bröd, så välj alltså fullkorn. Observera att även denna punkt kommer att nämnas bland de saker jag inte håller med om.


Punkter att kritisera:

Ät mindre mättat fett
Man ger bland annat dessa tips: använd flytande margarin i matlagningen, lättmargarin på smörgåsen, ät mindre ost och grädde, köp nyckelhålsmärkt, välj magra alternativ.

Som grundregel vill jag nu berätta att det man gör när man skapar en lightprodukt, är att man tar bort fett ur produkten, och ersätter detta med kolhydrater och tillsatser av olika slag, som ska göra att produkten blir så lik orginalet som möjligt. Livsmedelsverket hävdar ju att vi ska äta mycket kolhydrater, och tillsatser har väl ingen dött av, så det måste vara bra för oss. I vilket fall är det bättre än det farliga mättade fettet! (OBS, Ironi!)

En annan del i detta är tillverkningen av margarinet, som är allt annat än trevlig. Kanske ni har sett bilder och filmklipp, eller läst redovisningar, från margarintillverkningen. Har ni inte gjort det så kan ni googla på det, för det finns gott om skräckexempel! Några punkter angående detta: Man måste använda mättat fett även vid tillverkningen av margarin. Ofta används Palmolja, som av miljömässiga skäl inte är nån höjdare. För att margarinet inte ska vara flytande (det görs av oljor) måste det Omestras - man går in på molekylnivå och “gör om” fettet så att det bildar raka fettsyror, som kan packas tätare, vilket ger ett fastare margarin. Vid Omestringen används också oftast en kemikalie som heter natriummetylat, och som inte är godkänd för livsmedelstillverkning.

Slutsatsen av detta är alltså att Livsmedelsverkets råd i frågan leder till att vi ska äta mindre naturligt mättat fett, men mer tillsatser, mer socker, mer kemiskt framställda produkter, och gärna skövla lite på regnskogen medan vi ändå är igång. Jag håller inte med!

Välj nyckelhålsmärkta produkter
Ja, här behöver jag egentligen inte säga mer. Jag förklarade det här med lightprodukter redan under föregående punkt. Mindre naturligt fett, mer tillsatser och mer socker! och i vissa fall otrevliga kemiska processer för att ens lyckas med framställningen.

Sagt om fett
En begränsning av det totala fettintaget är dock viktigt för att minska risken för fetma.
Jag håller inte med. Det är inte fettet som är boven i vår kosthållning. En minskning av fettet måste naturligt ge en ökning av kolhydraterna i kosten (vilket Livsmedelsverket gillar), vilket leder till ett instabilare blodsocker, mer hungerskänslor och mer impulsätande. Inget av detta skulle jag gissa var bra för någon som behöver gå ner i vikt! Mer om just detta i kommande kapitel “Att jaga kolhydrater - och varför”, där jag närmre beskriver den effekt som de olika näringsämnena har på kroppen.

Sagt om kolhydrater
Förvånande nog, så håller jag med om nästan vart och ett av de påståenden som Livsmedelsverket ger på det här ämnet! Kanske vi dock inte menar riktigt samma sak när vi pratar om “den lämpliga balansen” mellan fett och kolhydrater, men jag kan ändå inte säga att jag inte håller med om påståendet, och skulle kunna säga exakt samma sak själv.
Att man ska begränsa intaget av raffinerat socker är också en självklarhet! Och då säger det sig ju självt att även påstående 1 blir sant, att om man nu ska äta kolhydrater, så ska man äta naturliga sådana.
En sak håller jag dock inte med om! Och det är att de lyckats trycka in ett ÖKA KOLHYDRATERNA i påstående ett. Nej, här förespråkar jag faktiskt raka motsatsen!

Ät mer frukt och grönt
Javisst, till viss del! Som jag nämnde tidigare så håller jag med - men inte fullt ut! Ät mer grönt, säger jag, men frukten är inte lika viktig. Frukten innehåller mycket högre halter av socker än grönsaker, men vad gäller nyttigheter är de likvärdiga. Nog om detta!

Välj i första hand fullkorn
Som sagt, absolut! Måste du äta kolhydrater, så är fullkorn bättre! Men jag tycker också att du ska kritiskt granska ditt intag av kolhydrater, och vad kolhydraterna egentligen ger dig! Jag föreslår en minskning av kolhydraterna, inte bara ett utbyte till annan sort!

Tallriksmodellen
Behöver du mer energi, ska du öka på andelen potatis, ris och pasta, eller kanske ta en grov smörgås till maten. Jag håller inte med! Behöver du mer energi, borde du inte satsa på energi som räcker i 30 minuter, för att sedan försätta dig i halv koma med ett tillhörande enormt sötsug!

Något rätt gör de när de nämner fullkornsprodukter, vilket jag ju också har gett beröm för! Ska man äta kolhydrater så ska man äta fullkorn! Men ingen öppnar för tanken att det inte är kolhydratdelen man ska öka om man behöver mer energi. Jag förespråkar att man borde minska på sockret, vilket också livsmedelsverket gör. Men de har missat att kolhydrater är socker, även om det kommer i form av smörgås eller pasta.

Fördelningen av näringsämnen
Livsmedelsverket, och liknande instanser, rekommenderar oss att äta en kost rik på kolhydrater, lagom med protein för att underhålla vår kropp, och lite granna fett - för det behöver också kroppen. Trots att det är efter att dessa riktlinjer presenterades, som övervikten har skjutit i taket, så fortsätter man trycka på samma riktlinjer. När en överviktig person förklarar att man faktiskt följt råden till punkt och pricka, så ljuger man, eller så har man suttit still i tv-soffan dygnet runt! Eller så har man ätit för mycket mat! För det här med att äta sig mätt, det är inget man kan unna sig om man har lätt för att lägga på sig! Ska det verkligen vara så?

Vetenskapen bakom kostråden
Att säga att man baserar kostråden på modern forskning är att tänja definitionen av modern tid. Faktum är att mycket forskning som har gjorts på sista tiden, för att visa hur farligt det är med andra kostråd än de man förespråkar, faktiskt har visat på motsatsen. Och mycket forskning görs, och har gjorts, som visar stora hälsofördelar, både vad gäller vikt och sjukdomsfrågor, med olika typer av alternativa kostråd - till exempel lågkolhydratkost.

Livsmedelsverket, och motsvarande internationella instans, brukar dock hävda att deras forskning är bättre än “vår”, eftersom de lägger mer pengar på sin forskning, större grupper används, och längre tidsperioder. Dessa forskningsprojekt finansieras dock till största delen av stora företag, med gott om pengar! Företag som ofta till dagligdags tillverkar margarin, läsk, flingor eller läkemedel för diabetiker och hjärtsjuka! Kan det möjligtvis påverka hur man forskar, och vad för resultat man visar upp? Än värre, är att dessa företag också har representanter i styrelser på de instanser som skapar kostråd för världen! Granska kritiskt - är mitt råd!


Slutsats
Någonting i livsmedelsverkets kostråd är uppenbarligen fel. Och jag tror att mycket ligger i fördelningen av näringsämnen! Och, som följd av detta, de riktlinjer om att överge naturlig mat för konstgjorda lättvarianter.

Vad sägs om att vi gör en kvalificerad gissning, och påstår att den explosionsartade ökningen av välfärdssjukdomar som skett under de senaste 50 åren, har något att göra med den samtidiga likvärdiga ökningen av “ny mat”. Vad sägs om att vi tar en titt på hur vi åt förr, och funderar på om det kan vara en bättre lösning för oss? Naturlig mat, gärna lokalproducerat och ekologiskt (även om de orden inte användes då), minimalt med tillsatser, men fullt med smak!!!


Är ni redo?
Nu börjar vi resan in i kolhydratjaktens värld!

Livsmedelsverkets kostrekommendationer (för vuxna)

Det här är ett mycket spännande kapitel, tycker jag själv. Tyvärr ska jag inte själv skriva så mycket just nu, utan jag håller mig till att presentera utdrag ur Livsmedelsverkets kostråd, så som de presenteras på Livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se).

Vi börjar med Livsmedelsverkets fem råd till bra matvanor:
  • Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker.
  • Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
  • Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.
  • Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan.
  • Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.

Och fortsätter med Tallriksmodellen:
Tallriksmodellen åskådliggör hur man komponerar en bra måltid - lunch eller middag. Modellen visar proportionerna mellan olika ingredienser i måltiden.
Tallriksmodellen har tre delar:
  • Den första är potatis, ris eller pasta samt bröd. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. För den som behöver mycket energi kan denna del göras ännu större. Komplettera eventuellt med en bit fullkornsbröd.
  • Den andra delen består av grönsaker, rotfrukter och frukt. Denna del är lika stor som den förra. Den som är överviktig kan låta denna del bli upp till hälften av tallriken.
  • Den minsta delen är avsedd för kött fisk, ägg eller baljväxter, exempelvis bönor.
Lägg märke till att tallriksmodellen visar proportioner mellan de tre delarna. Oavsett om man äter mycket eller litet är proportionerna desamma. Modellen säger ingenting om hur mycket man ska äta - det avgör hunger och energibehovet.

Rekommendationer om intaget av fett, kolhydrater och protein:
(För vuxna och barn över 2 år)
Fett - 30E%, varav mättat fett max 10E%
Kolhydrater - 55E%
Protein - 15E%

Sagt om Fett
Sträva mot att begränsa intaget av mättade fetter, vilket minskar intaget av kolesterol. Särskilt minska på de fettsyror som bidrar till att höja LDL-kolesterolet. Detta är viktigt för att minska risken för krans-kärls-sjukdom.

En begränsning av det totala fettintaget är dock viktigt för att minska risken för fetma.

Sagt om Kolhydrater
Rekommendationen innebär för de flesta en ökning av både kolhydrat- och kostfiberintaget. Ökningen bör i första hand ske i form av en ökad konsumtion av naturligt kolhydrat- och fiberrika livsmedel, dvs. grönsaker, rotfrukter, frukt, bär och spannmålsprodukter, som också är naturligt rika på vitaminer och mineralämnen.

En lämplig balans mellan kolhydrater och fett i kombination med högt fiberintag bidrar till att minska risken för övervikt och därmed sammanhängande ohälsa.

För att uppnå tillräckligt intag av näringsämnen och kostfibrer, rekommenderas en begränsning av intaget av renframställda sockerarter till 10 E%. En begränsning av intaget av renframställda sockerarter från drycker kan vara betydelsefullt för att förebygga fetma.

Vetenskapen bakom kostråden
Livsmedelsverkets kostråd utgår från de senaste forskningsrönen inom nutritionsområdet, kunskapen om hur svenska folket äter i dag och om hur vi bör äta. Kostråden fokuserar på de viktigaste förändringarna vi behöver göra för att äta hälsosamt.

Nyckelhålet - för dig som vill äta hälsosamt
Nyckelhålssymbolen är till för att hjälpa dig som konsument att hitta de hälsosammare alternativen. Nyckelhålsmärkta livsmedel är magrare och innehåller mindre socker och salt men mer fibrer och fullkorn än andra livsmedel av samma typ.

Övriga råd - i kortfattad form
Fisk är nyttigt
Välj i första hand fullkorn
Ät mindre mättat fett
Ät mer frukt och grönt
Undvik läsk och saft
Begränsa alkoholintaget
Rör på dig varje dag

Slutgiltigt tips
“Om man äter nyttigt i övrigt, det vill säga använder ytterst lite grädde i matlagningen, och nästan uteslutande väljer nyckelhålsmärkta mejeri- och charkprodukter finns det plats för "sötsaker" som motsvarar cirka 200 till 300 kalorier per dag.”



Vad jag tycker om Livsmedelsverkets kostråd kan ni läsa i nästa kapitel.